Det som började som en utmaning blev till ett litet nöje.
De som har talangen att kunna skapa vackra handarbeten
har jag alltid beundrat och nu under hösten tog jag mig an
utmaningen och började sticka... något som jag inte haft en
aningen om att kunde vara både avkopplande och utmanande.
Att hitta nya mönster och sen försöka ha full koncentration med
rät maska, hopp, avig maska, hopp och en bakom, två framom
blev rätt så avkopplande.
Den sista hyacinten blommar ännu så vackert, en ger en doft
som man antingen älskar eller undviker.
De vita långa sockorna med alla sina snurror var nog hittills
de som tagit mest tid och tålamod, men är rätt så nöjd med dem.
Och för en som inte har det bästa tålamodet är det här en perfekt
sysslesättning... för om du inte koncentrerar dig får du riva upp,
hitta rätt och börja om, så tålamodet har helt klart blivit bättre
efter den här hösten...
MALIN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar